Biologi 2019 VT19 Delprov

NO åk 9, Biologi – Delprov A1 (2019) (vårtermin 2019)

11 frågor med facit

Källa: Umeå universitet – tidigare givna nationella prov i NO åk 9 • Öppna officiell källa

Ladda ner officiell PDF från Umeå universitet – tidigare givna nationella prov i NO åk 9 → Ladda ner lokal arkiverad kopia (PDF)

Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet. Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.

Uppgifter och per-fråga-analys

11 strukturerade uppgifter • live från databasen

Delprov A1 Delprov A1

Fråga 1 flerval • 1 poäng

Fotosyntes och förbränning/cellandning är två kemiska reaktioner som sker i alla gröna växter. I de två rutorna finns sex påståenden A–F som handlar om fotosyntes och förbränning/cellandning. Varje ruta innehåller ett korrekt påstående. Välj ett korrekt påstående i varje ruta.

Vanliga missförstånd bland elever

Elever blandar ihop vilka gaser som produceras/förbrukas i fotosyntes respektive cellandning.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 10 lang_svar • 3 poäng

Vegetabiliska oljor finns i många produkter som vi använder varje dag, till exempel i livsmedel och smink. Rapsolja och palmolja är exempel på vegetabiliska oljor. För att möta den ökade efterfrågan på vegetabiliska oljor krävs allt större odlingar av raps och oljepalmer. Resonera kring två effekter i två led som större odlingar av raps eller oljepalmer kan få på miljön.

Vanliga missförstånd bland elever

Elever beskriver symptomet (t.ex. mer växtlighet) utan att koppla till orsak (t.ex. näringsämnen/kväve/fosfor).

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 11 lang_svar • 3 poäng

Inom genteknik finns det metoder för att byta ut eller lägga till gener i DNA-molekylen. a) Inom livsmedelsindustrin används genteknik för att byta ut eller lägga till gener i DNA-molekylen i till exempel växter. Ge ett exempel. b) Förklara hur användning av genteknik för att byta ut eller lägga till gener i DNA-molekylen kan påverka levnadsvillkoren • för individen och • i ett större samhällsperspektiv. © Skolverket UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 2 kort_svar • 2 poäng

En människa är gravid i cirka 40 veckor. I början på graviditeten bildas en moderkaka som sitter ihop med fostret via en navelsträng. Uppge en funktion som moderkakan har.

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 3 kort_svar • 2 poäng

Övergödning är ett miljöproblem som bland annat leder till att växtligheten ökar i sjöar. Ett av alternativen A–D beskriver en anledning till övergödning. Vilket? 4

Vanliga missförstånd bland elever

Elever beskriver symptomet (t.ex. mer växtlighet) utan att koppla till orsak (t.ex. näringsämnen/kväve/fosfor).

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 4 lang_svar • 3 poäng

Under 1920-talet utrotades alla vargar i nationalparken Yellowstone Park i USA. År 1995 återinfördes vargar till nationalparken. Forskare studerade sedan hur vargarna påverkade nationalparkens ekosystem. Forskarna såg till exempel att det blev fler småfåglar i nationalparken. Använd dina kunskaper om näringskedjor för att förklara varför det blev fler småfåglar i nationalparken efter att vargar hade återinförts.

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 5 lang_svar • 3 poäng

Vissa ärftliga sjukdomar beror på recessiva/vikande anlag på X-kromosomen. Förklara varför sjukdomar som orsakas av recessiva/vikande anlag på X-kromosomen är vanligare hos pojkar.

Vanliga missförstånd bland elever

Elever förklarar med vardagsspråk utan att använda begrepp som recessiv, bärare eller X-kromosom korrekt.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 6 kort_svar • 2 poäng

Under 1850-talet jobbade sjuksköterskan Florence Nightingale på ett militärsjukhus. Florence lärde personalen att det var viktigt att tvätta händerna mellan varje patientbesök. Det ledde till att dödligheten hos patienterna minskade. Uppge varför dödligheten hos patienterna minskade när personalen tvättade händerna mellan varje patientbesök.

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 7 lang_svar • 3 poäng

Regelbunden pulshöjande aktivitet, som att cykla till skolan, ger ett starkare hjärta och en ökad volym blod i kroppen. Detta leder till att konditionen förbättras. Förklara varför konditionen förbättras av • ett starkare hjärta och • en ökad volym blod i kroppen.

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 8 lang_svar • 3 poäng

För ungefär 10 000 år sedan började människan att odla mat som innehöll stärkelse, till exempel vete. I människans saliv finns ett enzym som bryter ned stärkelse till socker. Människokroppens förmåga att bryta ned stärkelse har utvecklats genom evolution. Förklara hur människokroppens förmåga att bryta ned stärkelse kan ha utvecklats genom evolution. I din förklaring ska du utgå från de fyra begreppen genetisk variation, naturligt urval, arv och tid. 6

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Fråga 9 lang_svar • 3 poäng

Fortplantning kan ske genom yttre befruktning eller genom inre befruktning. Många fiskar, till exempel lax, har yttre befruktning vilket innebär att ägget befruktas utanför honans kropp. Sälar har inre befruktning vilket innebär att ägget befruktas inne i honans kropp. • Uppge en fördel och en nackdel med yttre befruktning. Förklara på vilket sätt det är en fördel respektive nackdel för arten. eller • Uppge en fördel och en nackdel med inre befruktning. Förklara på vilket sätt det är en fördel respektive nackdel för arten.

Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Varför är detta prov viktigt?

Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs. Detta Delprov i biologi från 2019 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.

Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).

Öva liknande uppgifter i NP-Monstret .

lärarinformation och delprov finns på NP-guide.

Guide för provvakt och ordning i sal på NP-guide.

Vuxen som ska höja betyg via prövning? Anmälan och övning på Prövning.se .