← Tillbaka till alla prov
Biologi 2019 VT19 Delprov

NO åk 9, Biologi – Delprov A2 (2019) (vårtermin 2019)

3 frågor med facit
Källa: Umeå universitet – tidigare givna nationella prov i NO åk 9 • Öppna officiell källa

Officiell källa är alltid den auktoritativa versionen. Lokala kopior är arkiverade här för bekvämlighet och långsiktig tillgänglighet. Allt material är offentligt och fritt från sekretess enligt Skolverkets riktlinjer. Kontrollera alltid ursprungskällan för eventuella uppdateringar.

Uppgifter och per-fråga-analys

3 strukturerade uppgifter • live från databasen
Delprov A2 Delprov A2
Fråga 12 lang_svar • 3 poäng
Forskning visar att människan behöver solens strålar för att kroppen ska fungera väl. Samtidigt visar forskning också att det kan vara skadligt för kroppen att utsätta sig för solens strålar under lång tid. Utgå från dina kunskaper om kroppens organ, till exempel huden, och resonera kring behov av och risker med solens strålar. Resonera utifrån ett behov och en risk i två led. 4
Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Provenance:Umeå universitet / Skolverket (npno9) • Automatiskt insamlad
Visa fullständig per-fråga-analys och schema →
Fråga 13 lang_svar • 3 poäng
Insekter som föda Artikeln handlar om att använda insekter som föda. Källa: Forskning och framsteg (populärvetenskaplig tidskrift). Publicerad 2012-03-08. Insekter till middag? 80 % av jordens alla nationer har insekter på menyn. Vanligast är det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika. Det är framför allt vi européer som har problem med att äta insekter. Totalt utnyttjas minst 1 400 arter till föda. Och det är inte att undra på; insekter är ju så rika på näringsämnen. Om man torkar dem kan proteininnehållet uppgå till 60 % av totalvikten. Det kan jämföras med en vanlig biff som har ett proteininnehåll på ungefär 22 %. Även insektsägg och puppor innehåller stora mängder lättsmält protein. För att producera 1 kg biffkött går det åt ungefär 10 kg foder. Samma mängd foder ger 9 kg gräshoppor. För många fattiga länder utgör kaloribrist ett lika stort problem som proteinbrist. Fetthalten – och därmed kalorihalten – varierar mellan olika typer av insekter. Fjärilslarver och termiter är några av de kaloririkare sorterna. Insekter innehåller dessutom höga halter av mineraler och viktiga spårämnen. Det är på grund av alla dessa fördelar som FN:s livsmedels- och jordbruksorgani
Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Provenance:Umeå universitet / Skolverket (npno9) • Automatiskt insamlad
Visa fullständig per-fråga-analys och schema →
Fråga 14 kort_svar • 2 poäng
Salix eller rörflen som biobränsle? Många länder försöker minska sitt beroende av fossila bränslen och istället satsa på förnybar energi, till exempel biobränslen. Ett sätt att öka tillgången på biobränslen är att odla växter, så kallade energigrödor. Fakta om salix Fakta om rörflen • Träd • Energiinnehåll: ca 4,4 kWh/kg. • Tillväxt per år: ca 9 ton/hektar. • Skördas var tredje år. • Kan odlas upp till södra Norrland. • Ger föda till humlor på våren. • Kan användas till produktion av värme och elektricitet. • Gräs • Energiinnehåll: ca 4,1 kWh/kg. • Tillväxt per år: ca 7 ton/hektar. • Skördas varje år. • Kan odlas i hela Sverige. • Kan odlas på våtmark. • Kan användas till produktion av värme och biogas. Din uppgift är att använda informationen i faktarutan och skriva en text där du ska: • Ta ställning antingen för salix eller för rörflen. • Formulera två resonemang i två led som talar för det biobränsle du valt och formulera ett resonemang i två led som talar emot något av de två biobränslena. • Använda för sammanhanget naturvetenskapliga begrepp i resonemangen. Jag tar ställning för: Skriv din text: © Skolverket UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för tillämpad ut
Vanliga missförstånd bland elever

Vanligt att elever svarar utan att använda biologi-begrepp tydligt eller att redovisa hela resonemanget.

Varför denna uppgift är viktig

Delprov-fråga i biologi åk 9 (vt19/vt18) – testar centrala NO-förmågor enligt Lgr22.

Provenance:Umeå universitet / Skolverket (npno9) • Automatiskt insamlad
Visa fullständig per-fråga-analys och schema →

Varför är detta prov viktigt?

Nationella prov är en av de mest pålitliga indikatorerna på vad svenska elever faktiskt förväntas kunna vid en viss årskurs eller kurs. Detta Delprov i biologi från 2019 ger en konkret bild av kunskapsmål, uppgiftstyper och bedömningsfokus just det året.

Genom att studera äldre prov ser lärare mönster i hur Skolverket och lärosätena formulerar uppgifter, vilka aspekter som värderas högt och hur kraven utvecklas över tid (särskilt inför Lgr22 och Gy25).